Helgen blev en riktig kulturhelg. På fredagen gick vi på teaternsom Mattias hade skaffat oss biljetter till i julklapp. När vi klev in genom portarna på Folkteatern förstod vi lite mer vad det skulle bli för slags föreställning. Vi var de enda (förutom två tjejer som verkade känna skådisarna) som var under 65 bast! haha kul att jag och Mattias är sådana småpensionärer i alla fall, och på Mattias infall. Hur som haver var det lite svårt att relatera till ensamhetsskämten i väntan på hemtjänsten och hur viktigt det är att prata med sina blommor men då den andra skådisen kom in i pjäsen möttes ändå två världar och det blev lite mer intressant.
(Och jag tyckte jag kände igen den gamle Allan och kom ju på att det var han som var bartender i Vita lögner, såå faslikt kulturig är man ju inte, mer white-trash, suck).
På lördagen nalkades musikal som jag köpt biljetter till redan i oktober. Jesus Christ Superstar på Scandinavium. Alltså musikalen är ju fantastisk med skitbra musik och sånt men jag kan inte sitta så långt bort och bara se prickar på scenen... Det förstörde känslan för mig... Och såklart folks teatervett! Paret framför oss satt och sms:a med sin dotter och ljuset från mobilen var sjukt störande. Ola Salo gjorde en bra roll men men men Judas, my God, värsta rockstar.
I måndags avslutade vi vår kulturrunda med en konsert på Storan, en ganska mysig gammal "liten" teaterlokal där man satt nära scenen. Angelique Kidjo stod på programmet, jag hann lyssna en del på hennes senaste platta "Eve" veckorna innan så jag kunde alla låtarna, sååå himla mycket bättre live och mycket roligare med småtyska män som körar en en hel hop kvinnor. Och bandet sen var ju helt klockrena, Mattias såg inte ut att lida av ljudet från jembemannen eller trummisen. Maja var också med som en bonus och jag tror hon tyckte det var schysst också. Angelique ägde hela konserten och blandade låtarna med små anekdoter och budskap om antirasism, jämnställdhet och hyllning av kulturella olikheter. Publiken var i extas och tjoade på allt hon sa. På slutet körde hon en 10 min lång high-five runda ute i publiken och drog till sist upp 20 pers på scen för att en och en få dansa av sig till jemben. (En kort liten tant var fantastiskt gullig när hon skulle dansa, hon liksom bara studsade på scenen och såg superglad ut).
Summa summarum, fan va gött att bo i "Eventstaden Göteborg".
Kommentera