Som många vet så har jag och Mattias letat boende i Göteborg nu under våren. Egentligen har vi tittat men inte så noga sedan ett år tillbaka. I början var det väl mest Mattias som var intresserad men ju mer jag tittat desto mer har jag fastnat på hemnet, sista veckorna har jag kollat varje dag, flera gånger om dagen. Vi började med att gå på en visning och jag blev störtförälskad. Vi vann den, i c:a 30 minuter, och sen ringde mäklaren och sa att det kommit in ett bud till som hon inte väntat med. Vi var med en stund till men sen gav vi oss. Några veckor senare var Mattias i Nya Zealand så jag tog med mig Lena för en visning på Sofiagatan i Strömmensberg. Redan innan hade jag på känn att detta var en lägenhet att bli kär i. Både jag och Lena tyckte om den och bestämde att buda. Den stack dock något otroligt och vi var tvungna att dra oss ur. Denna gång ännu ledsnare...
Det är ju det här med att gå in för en lägenhet. En måste ju börja planera och försöka föreställa sig i lägenheten, annars är det ju liksom ingen idé att buda från början. Så givetvis är det omöjligt att inte få en känslomässig anknytning till objektet...
Vi var nästan med på en budgivning till, men hann liksom inte känna så mycket för det gick så himla snabbt, en annan köpare la bud 2 timmar efter visning och 1 timma senare var den såld till denne.
Men så kom då ett telefonsamtal från mäklaren som haft lägenheten på Sofiagatan och sa att det fanns en liknande som skulle gå ut på förhandsvisning utan att läggas ut på hemnet. Mattias åkte ju självklart till Brasilien i söndags så han kunde inte vara med på visningen i måndags, men moster Annica kunde följa med och kika.
Åh den var mysig, landshövdingehus från sent 20-tal, något högre i tak än vanligt, vackra detaljer, gammalt trägolv, gavellägenhet så kök och sovrum vinklas lite charmigt, >20kvm källarförråd (!) och bara allmänt romantiskt. Jag la bud samma kväll. Det var kanske bara 7 pers på visningen och när mäklaren ringde dagen efter hade alla dragit sig ur. Kvar stod jag (och Mattias) med vårt enda bud, och paffheten... Från att ha varit med i budgivningar som sticker 4-500 000... Nu var det ju ett högre bud satt från början i och med förhandsvisningen men ändå, jag tror både vi och säljarna är supernöjda. Inflytt i mitten av juli och det kan inte bli bättre.
Så himla glad och så himla lättad över att det löste sig på ett så bra sätt.
Nu är det bara att hoppas att Mattias blir lite exalterad över lägeneheten som jag, det är ju ändå bara han som egentligen står på kontraktet ;)
